Veronicas Tankar.

så är du helt felfri. Det är aldrig ditt fel att du är i luven på någon i din närhet, vilket är ganska ofta. Det är aldrig du som har startat en diskussion som du sen inte ens kan avsluta, aldrig du som bär någon skuld för att du själv gråter, och det är ju definitivt aldrig du som betett dig som ett jävla praktarsle. Konstigt det där tycker jag... Men i din egotrippade och fruktansvärt barnsliga hjärna så är det så världen funkar.

För just dig finns det någon sjuk slags logik i att solen, månen och alla galaxer i universum snurrar kring dig, dig, dig och ingen annan än dig! Du är drottning av världar, prinsessan av universum och FAN TA alla som inte håller med dig eller stryker dig medhårs.
(Hahaha, nu börjar jag tänka på den röda drottningen i Alice i Underlandet... Lewis Carroll hade nog dig i åtanke när han skrev boken redan år 1865.)
Hade du fått bestämma så hade inga andra tjejer funnits, och alla killar hade dyrkat marken du går på. Skulle dom inte göra det så hade dom förmodligen straffats med döden... För jag menar, en kille som hellre pratar med vilken annan tjej som helst än dig måste ju bara vara helt dum i huvudet.... du är ju trots allt perfekt.

Jag ruskar på mitt huvud och känner en stor tacksamhet att vi är så olika, du och jag. Jag känner även medlidande för din egotrippade själ, för den måste vara hemskt ledsen. Det måste vara ensamt att vara så perfekt som dig, för ingen annan är ju det. Jag förstår att dåligt självförtroende och känslor av otillräcklighet kan manifestera sig som grönögda och fula personlighetsmonster, men dom gör ju bara saken värre... Skrämmer bort folk som skulle kunnat bry sig och stänger ute människor som faktiskt har brytt sig.